Jag blev så glad,

När jag hittade den här kommentaren från min Isabel i staden långt, långt borta:

"Du kommer alltid att vara min bästa vän, du förvaras där inne, långt inne i mitt hjärta, och jag tänker på dig ofta".

Det är vänner det, som inte glömmer bort varandra trots avstånd och som tar sig den lilla tiden det tar att skriva sådana här grejer på helt vanliga Tisdagkvällar. Kan inte säga annat än att jag tänker fasligt mycket på dig också, Isabel, och att det ta mig tusan är på tiden att vi ses snart!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0